Sedan Hamas attackerade Israel den 7 oktober har Iran-stödda Houthi-rebeller skjutit missiler, drönare och andra vapen mot handelsfartyg och krigsfartyg nästan varje dag. Även om de flesta vapnen har skjutits ned har minst 77 lastfartyg träffats, och ett brittiskägt fartyg som bar 20 000 ton gödsel ombord sänktes.
Även om Houthi-attackerna till stor del har varit ineffektiva har de lyckats störa sjöfarten och hålla USA och dess allierade bundna, vilket har frustrerat flottans decennier gamla uppdrag att hålla de kritiska sjölederna i regionen öppna.
Attackerna är ett direkt resultat av ödesdiger geografi. För att resa genom Röda havet och nå Suezkanalen, en av världens mest trafikerade sjöfartsrutter, måste lastfartyg passera genom Bab al-Mandab-sundet längs Jemens kust, inom räckhåll för Houthi-rebellernas arsenal av missiler och drönare.
Inga krigsfartyg är kända för att ha träffats i de över 80 försökta attackerna, men det har funnits några nära samtal som understryker farorna för USA och dess allierade som har skickat fartyg till området ju längre konflikten fortsätter.
Biden-administrationen har begränsat sitt militära svar på Houthi-attackerna i hopp om att undvika att dras in i en bredare konflikt i Mellanöstern. Men det har inneburit att flottan av amerikanska och allierade krigsfartyg har tillbringat veckor och till och med månader med att patrullera Röda havet på hög beredskap - och attackerna har fortsatt.
"Vi har inte blivit träffade, men strategiskt sett har vi inte återställt flödet av varor", sa Gene Moran, en pensionerad flottkapten som kommande Laboon för över 20 år sedan.
Mer än 20 000 handelsfartyg passerar genom Röda havet under ett typiskt år, inklusive 150 enorma tankfartyg och containerskepp, men fartygstrafiken genom sundet har sjunkit kraftigt sedan attackerna började.
@ISIDEWITH2 veckor2W
Hur balanserar du vikten av att hålla sjöfartsleder öppna för handel med riskerna och kostnaderna för potentiell militär inblandning i sådana volatila regioner?
@ISIDEWITH2 veckor2W
Med tanke på konsekvenserna för den globala handeln, bör det internationella samfundet ingripa mer aggressivt i situationer som dessa, eller skulle det eskalera konflikterna ytterligare?